Smakexperten Smakexperten
Kryddor Rapport

Konserveringsmedel: vad det är, E-nummer och hälsorisker

Konserveringsmedel är ämnen som tillsätts livsmedel och kosmetika för att hämma bakterier, mögel och jästsvampar. Här är E-numren, effekterna och riskerna.

Mira Sahlén
Mira Sahlén
Skafferihylla med glasburkar av hemkokt sylt, inlagda grönsaker och små skålar med vitt pulver i dagsljus

Konserveringsmedel är ämnen som tillsätts livsmedel, kosmetika, rengöringsmedel och andra produkter för att de ska hålla längre. De hämmar tillväxten av mikroorganismer som bakterier, mögel och jästsvampar, som annars får maten att ruttna, mögla eller jäsa. I livsmedel är konserveringsmedlen tillsatser med E-nummer i serien E200 till E297, och enligt Livsmedelsverket är ett fyrtiotal godkända. De flesta är ofarliga i de mängder som används, men några kan ge besvär hos känsliga personer.

FaktaKonserveringsmedel
E-nummer i matE200–E297 samt lysozym (E1105)
Antal godkända i livsmedelEtt fyrtiotal
Verkar motBakterier, mögelsvampar och jästsvampar
Vanliga exempelNatriumbensoat (E211), kaliumsorbat (E202), sulfit (E220–E228), natriumnitrit (E250)
Används också iKosmetika, målarfärg, diskmedel, textilier, papper och läder
Ansvarig myndighetLivsmedelsverket (mat), Kemikalieinspektionen (biocider)

Vad är konserveringsmedel och hur fungerar det?

Mat som inte konserveras på något sätt förstörs till slut av bakterier, jästsvampar eller mögel, även i kylskåpet. Maten blir inte bara osmaklig. Både bakterier och mögel kan bilda giftiga ämnen, så kallade bakterietoxiner och mykotoxiner, som gör maten direkt farlig att äta.

Kemisk konservering innebär att man tillsätter kemiska ämnen till livsmedlet för att öka hållbarheten. Konserveringsmedlen hämmar utvecklingen och tillväxten av olika mikroorganismer, och därmed minskar också risken för att giftiga ämnen bildas. Det mesta av effekten handlar alltså om att hämma, inte om att döda. Smak och näringsämnen bevaras bättre när lagringstiden förlängs, och längre hållbarhet ger mindre matsvinn.

Vilka konserveringsmedel finns i maten?

Alla konserveringsmedel som är godkända som livsmedelstillsatser har ett E-nummer. Wikipedia sorterar dem i serien E200 till E297, och utöver dessa finns lysozym (E1105) som tillverkas av ägg. Några av de vanligaste du ser på förpackningar:

E-nummerÄmneVanlig användning
E202KaliumsorbatMot mögel och jäst på ost under lagring
E210–E215Bensoesyra och bensoater, bland annat natriumbensoat (E211)Sylt, marmelad, drycker och inläggningar
E220–E228Svaveldioxid och sulfiterKan ge besvär hos astmatiker
E235NatamycinMot mögel på ostens yta
E250NatriumnitritCharkuterier och färdiglagad mat
E251NatriumnitratTillsätts ystmjölk för att förhindra smörsyrajäsning
E1105LysozymFramställs ur ägg

Nitrit är det mest omdiskuterade av dem. Djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer, och Krav tillåter det därför inte. Vi har skrivit mer om nitrit i korv och chark och varför det ändå används.

Utöver de godkända tillsatserna finns ämnen med konserverande effekt som inte räknas som konserveringsmedel: salt (natriumklorid), socker och etanol, alltså vanlig alkohol. Även syror bidrar. Citronsyra (E330) är egentligen ett surhetsreglerande medel men har en viss konserverande effekt, och ättika gör samma sak i inläggningar.

Varför innehåller en produkt flera konserveringsmedel?

Olika ämnen har olika effekt mot olika mikroorganismer. Ett medel som fungerar bra mot mögel kan vara svagt mot vissa bakterier, och därför är flera konserveringsmedel godkända för samma livsmedelsgrupp. För att få den effekt man vill ha kombinerar tillverkaren ofta två eller tre.

Effekten påverkas också av själva livsmedlet: hur mycket fett och vatten det innehåller och hur surt det är. Natriumbensoat fungerar till exempel bäst i sur miljö, under pH 6, medan kaliumsorbat är som mest effektivt runt pH 5.

Ibland tillsätts konserveringsmedel tidigt i produktionen och finns bara kvar i obetydliga mängder i slutprodukten. Ett exempel är nitrat i ystmjölk vid osttillverkning: nästan allt nitrat följer med vasslan och hamnar aldrig i osten.

Natriumbensoat, sulfit och andra hälsorisker

De godkända konserveringsmedlen är utvärderade, men vissa grupper bör vara uppmärksamma:

  • Bensoesyra och bensoater: den som inte tål acetylsalicylsyra, som finns i vissa febernedsättande läkemedel, kan reagera på bensoesyra och dess salter.
  • Sulfit: astmatiker kan reagera på sulfit (E220–E228).
  • Lysozym: en tredjedel av alla äggallergiker reagerar på lysozym (E1105).
  • Nitrit: omdiskuterat på grund av cancerrisken i djurförsök, se ovan.

För natriumbensoat har FAO/WHO satt det acceptabla dagliga intaget till 5 mg per kilo kroppsvikt, vilket blir 350 mg för en person som väger 70 kilo. I sylt och inläggningar används 0,3 till 2 gram per kilo, ungefär samma halt som finns naturligt i lingon. Natriumbensoat förekommer nämligen naturligt i lingon och äpplen tillsammans med bensoesyra.

Det finns också ny forskning om naturliga konserveringsmedel. Nisin är ett bakteriocin, ett ämne som bakterier själva bildar för att döda konkurrenter, och används i bland annat processat kött, ost, yoghurt och bröd. Forskare vid University of Chicago har visat att nisin även kan påverka nyttiga tarmbakterier, och enligt Illustrerad Vetenskap planeras fler studier. Samma sorts mjölksyrabakterier står för konserveringen i fermenterad mat som kimchi, men där tillsätts inget renframställt ämne.

Konserveringsmedel i kosmetika och andra produkter

Konserveringsmedel används långt utanför köket. Kemikalieinspektionen räknar upp textilier, papper, läder, rengöringsmedel och kosmetika, och många av medlen klassas som biocider, en typ av bekämpningsmedel. Användningen av konserveringsmedel ökar, enligt Karolinska institutets riskwebb, bland annat för att vattenbaserade produkter som flytande tvål och vattenbaserad färg har ersatt fast tvål och lösningsmedelsbaserad färg. Allt som innehåller vatten måste konserveras, medan rena oljor och salvor klarar sig utan.

I kosmetika är konserveringsmedel en av de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. Isotiazolinoner som MI och MCI/MI och så kallade formaldehydfrisättare räknas till de starkast allergiframkallande. EU har förbjudit MI i produkter som lämnas kvar på huden, och i produkter som sköljs av får halten vara högst 0,0015 procent. MDBGN är förbjudet i kosmetika sedan 2008. Parabener ger däremot sällan kontaktallergi, men butylparaben har ifrågasatts för möjliga hormonstörande egenskaper.

Hur hittar du konserveringsmedel på förpackningen?

I livsmedel ska konserveringsmedel stå i ingrediensförteckningen med sin funktion, till exempel “konserveringsmedel (E211)” eller “konserveringsmedel (kaliumsorbat)”. Funktionsnamnet följt av E-nummer eller namn är det du letar efter. Vill du veta i vilka livsmedel ett visst ämne får användas har Livsmedelsverket ett E-nummersök med information om varje tillsats.

För kemiska produkter är det svårare. Karolinska institutet påpekar att förpackningar och säkerhetsdatablad ofta saknar information om konserveringsmedel, med undantag för tvätt- och rengöringsmedel. Lider du av kontaktallergi är det därför klokt att välja produkter där innehållet redovisas.

Mer om konservering

Äldre metoder för att bevara mat

Människan har bevarat mat långt innan några tillsatser fanns. De klassiska metoderna är torkning, rökning, saltning, fermentering (mjölksyrajäsning) och inläggning. Nyare metoder är värmebehandling, kemisk konservering, förpackning i modifierad atmosfär, kylförvaring och djupfrysning. Många livsmedel kombinerar flera sätt, så konserveringsmedlet behöver inte bära hela jobbet.

Skyddande atmosfär i förpackningar

Färdigförpackade livsmedel konserveras ofta med förpackningsgaser i stället för, eller utöver, tillsatser. Vanligtvis används kväve och koldioxid, blandade i olika koncentrationer beroende på livsmedlet. Gasen tränger undan luften så att syreälskande bakterier och mögelsvampar hämmas. Vissa sjukdomsframkallande bakterier klarar sig dock utan syre, så förpackningarna måste hållas kalla hela vägen från producent till hemmet.

Vanliga missförstånd om konserveringsmedel

  • “Utan konserveringsmedel” betyder inte tillsatsfritt. Produkten kan fortfarande innehålla andra tillsatser, som färgämnen eller smakförstärkare som glutamat.
  • Naturligt är inte automatiskt ofarligt. Nisin och natriumbensoat förekommer båda i naturen men omfattas av samma regler som andra tillsatser.
  • Konserveringsmedel ersätter inte kylan. Kylvaror med tillsatser ska fortfarande förvaras kallt.

Källor