Sukralos är ett konstgjort, kalorifritt sötningsmedel med E-numret E955, tillverkat av vanligt socker genom att tre kloratomer ersätter tre OH-grupper i sockermolekylen. Resultatet är omkring 600 gånger sötare än socker enligt Livsmedelsverket, men ger ingen energi eftersom kroppen inte kan bryta ner det på samma sätt som sackaros. EFSA:s senaste omvärdering av sukralos, publicerad i februari 2026, bekräftar att det tidigare ADI-värdet på 15 milligram per kilo kroppsvikt och dag fortfarande gäller och att exponeringen i EU ligger under det värdet för alla grupper.
Vad är sukralos och hur skiljer det sig från socker?
Sukralos utgår kemiskt från sackaros, den sockerart som utgör vanligt bordssocker, men tillverkningsprocessen byter ut tre av sockermolekylens OH-grupper mot tre kloratomer. Det gör ämnet klororganiskt och förklarar varför det smakar sött utan att kroppen kan använda det som energikälla. Till skillnad från vanligt socker tas sukralos bara delvis upp i kroppen och utsöndras därefter snabbt utan att brytas ner, vilket är anledningen till att det räknas som kalorifritt.
Sötman i sukralos är betydligt starkare än i vanligt socker, ungefär 600 gånger enligt Livsmedelsverket, medan Wikipedia anger ett bredare spann beroende på jämförelsemetod. Sötheten gör att bara en bråkdel behövs för att ersätta samma mängd socker i en produkt, vilket är en av förklaringarna till att sukralos används i så många olika sockerfria livsmedel.
Sukralos historia: från sockermolekyl till Splenda
Sukralos togs fram 1976 i ett forskningssamarbete mellan brittiska Tate & Lyle och Queen Elizabeth College i London. Godkännandet kom stegvis: först i Kanada 1991, därefter i USA 1998 och i EU 2004, och sötningsmedlet finns i dag godkänt i över 40 länder. Under varumärket Splenda blev sukralos ett av de mest kända sötningsmedlen internationellt, ofta blandat med ett fyllnadsmedel för att portionsförpackningar inte ska bli för små. I Sverige säljs sukralos som pulver, flytande koncentrat och i suketter för hemmabruk.
Var används sukralos i mat och dryck?
Sukralos finns i ett brett spann av livsmedel: läsk och andra drycker, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. En stor fördel jämfört med flera andra sötningsmedel är att sukralos tål både upphettning och sura eller basiska miljöer utan att tappa sötma, vilket gör det användbart även i bakning. Aspartam bryts däremot ner av värme, vilket är en viktig anledning till att just sukralos ofta väljs i produkter som ska tillagas eller ha lång hållbarhet. Många tillverkare av sockerfritt godis använder därför sukralos i kombination med andra sötningsmedel för att få rätt sötma och konsistens.
Kan sukralos vara farligt att äta?
Enligt de utvärderingar som gjorts av EFSA påverkas inte hälsan negativt av den mängd sukralos som normalt konsumeras via kosten. Det finns ett fastställt acceptabelt dagligt intag, ADI, som anger den största mängd av ett ämne en person kan få i sig varje dag under hela livet utan hälsorisk. Enstaka studier och medierapportering, bland annat i svensk press, har lyft frågor om sukralos och koppling till blodsockerpåverkan eller andra risker, men det är inget som fått myndigheterna att ändra sin bedömning inom det fastställda intaget.
Miljöpåverkan är ett separat spår: sukralos bryts ner mycket långsamt i naturen och återfinns i små mängder i sjöar och vattendrag, men de uppmätta halterna är enligt Livsmedelsverket för låga för att förväntas skada djur eller växter.
Vad säger EFSA:s omvärdering av sukralos 2026?
I februari 2026 publicerade EFSA en ny omvärdering av sukralos (E 955) som en del av det pågående EU-programmet för att granska livsmedelstillsatser som godkändes före 2009. Panelen gick igenom studier publicerade mellan januari 1999 och mars 2025, inklusive toxikologiska djurstudier och epidemiologiska data, och drog slutsatsen att det inte finns något behov av att ändra det tidigare ADI-värdet på 15 mg per kilo kroppsvikt och dag. Den högsta uppskattade exponeringen via kosten i EU låg under ADI i samtliga befolkningsgrupper, vilket enligt EFSA inte indikerar några säkerhetsproblem. EFSA kunde däremot inte bekräfta säkerheten för en föreslagen utvidgning av användningen i finare bageriprodukter, på grund av vissa kvarstående osäkerhetsfaktorer i underlaget.
Sukralos jämfört med aspartam och andra sötningsmedel
Sukralos är bara ett av flera konstgjorda sötningsmedel på marknaden, och skiljer sig från aspartam både kemiskt och i användning. Aspartam byggs av två aminosyror och bryts ner vid upphettning, medan sukralos håller sötman genom bakning och andra värmebehandlingar. Sukralos räknas dessutom som sötare rent viktmässigt än både aspartam och sackarin. Den som vill se hela bredden av sötningsmedel, från sockeralkoholer till artificiella varianter, kan läsa vår genomgång av sötningsmedel. Sukralos hör också till samma familj av granskade livsmedelstillsatser som andra E-nummer, till exempel glutamat, där EFSA på liknande sätt sätter gränser för säker konsumtion.
Denna artikel ger allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Källor: Livsmedelsverket och EFSA:s omvärdering av sukralos (E 955), februari 2026.
