Erytritol (engelska: erythritol) är en kalorifri sockeralkohol med E-numret E 968, ungefär 70 procent så sött som vanligt socker och vanligt i sockerfritt godis, ketoprodukter och bakning som ska passa diabetiker. Ämnet säljs i Sverige under varumärkena Sukrin och Sötin och räknas av livsmedelsmyndigheterna som säkert att konsumera inom normal användning, till skillnad från flera andra sockerersättningar. Samtidigt har två studier från Cleveland Clinic, 2023 och 2024, kopplat höga nivåer av erytritol i blodet till ökad risk för blodproppar, hjärtinfarkt och stroke, vilket är förklaringen till att sökningarna på ämnet ökat kraftigt de senaste åren.
Vad är erytritol och hur tillverkas det?
Erytritol tillhör gruppen sockeralkoholer och förekommer naturligt i små mängder i frukt och grönsaker, till exempel vindruvor och meloner, samt i vissa svampar och alger. Kommersiellt tillverkas det genom att osmofila jästsvampar jäser glukos, druvsocker, till erytritol i en industriell process. Kroppen bildar dessutom själv små mängder erytritol naturligt, genom att omvandla glukos via pentosfosfatvägen efter konsumtion av vanlig mat.
Sötman ligger på ungefär 60–80 procent av vanligt hushållssocker beroende på källa, men energiinnehållet är bara cirka 0,2 kilokalorier per gram mot sackarosens 4, vilket i praktiken gör erytritol kalorifritt. En egenskap som skiljer erytritol från socker rent sensoriskt är den kylande känslan i munnen: när kristallerna löses upp sker en endoterm reaktion som sänker temperaturen i vätskan, en effekt som är starkare hos erytritol än hos övriga sockeralkoholer.
Var används erytritol i mat och dryck?
Erytritol är ett av de vanligaste sötningsmedlen i sockerfritt godis, tillsammans med xylitol och stevia, eftersom det ger en söt smak utan att påverka blodsockret nämnvärt. Det används också i lågkaloriprodukter riktade till personer med diabetes, i ketoanpassad bakning och i glass, samt som bärare i vissa steviablandningar för att ge produkten samma textur och volym som vanligt socker. Till skillnad från flera andra sötningsmedel tål erytritol upphettning väl, vilket gör det användbart i hembakning och konfektyr.
I Sverige och Norge säljs erytritol under varumärkena Sukrin eller Sötin, medan det i Finland marknadsförs som Karppisokeri. Amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA klassade erytritol som allmänt erkänt säkert redan 2001, och Livsmedelsverket tillåter det som sötningsmedel i bland annat desserter, glass, sylt, konfektyr och frukostflingor, utan särskild mängdbegränsning förutom i drycker.
Är erytritol farligt? Vad visar studierna om hjärtsjukdom och stroke?
Frågan har fått ny aktualitet genom två studier ledda av kardiologen Stanley Hazen vid Cleveland Clinic. Den första, publicerad i den vetenskapliga journalen Nature Medicine 2023, byggde på blodprover från patienter med känd risk för hjärt-kärlsjukdom, insamlade mellan 2004 och 2011 och senare kompletterade med prover från USA och Europa. Personer vars blodnivåer av erytritol låg i den övre fjärdedelen hade ungefär dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke inom tre år jämfört med dem i den lägsta fjärdedelen, en risk som var ytterligare förhöjd hos personer med diabetes eller andra kända riskfaktorer.
En uppföljande interventionsstudie, publicerad i tidskriften Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology 2024, testade effekten direkt: tio friska deltagare fick en engångsdos på 30 gram erytritol, och redan 30 minuter senare visade blodproverna ökad trombocytaggregation och förhöjda markörer för blodplättarnas aktivering. Samma effekt sågs inte hos deltagare som i stället fick 30 gram vanligt socker. Hazens hypotes är att blodplättarna har en receptor som känner igen sockeralkoholer på ett sätt som liknar smaklökarnas känslighet för glukos, och att denna aktivering kan sänka tröskeln för blodproppsbildning hos personer som redan har förträngningar i kärlen.
Kritiken mot studierna har varit tydlig. Branschorganisationen Calorie Control Council har påpekat att deltagarna i den första studien redan hade förhöjd hjärt-kärlrisk och att slutsatserna därför inte nödvändigtvis går att överföra till en frisk normalbefolkning, medan andra forskare menat att engångsdosen på 30 gram är ovanligt hög jämfört med vad man normalt får i sig via färdiga livsmedel. Hazen själv står fast vid att underlaget räcker för att personer med befintlig hjärtsjukdom, diabetes eller ökad risk för blodproppar bör begränsa intaget av erytritol i väntan på mer forskning, medan friska personer utan kända riskfaktorer inte omfattas av samma rekommendation.
Ger erytritol magbesvär eller laxerande effekt?
En fördel med erytritol jämfört med de flesta andra sockeralkoholer, som sorbitol, maltitol och xylitol, är att det till största delen absorberas redan i tunntarmen och sedan lämnar kroppen via urinen i stället för att nå tjocktarmen. Där andra polyoler ofta ger gaser, uppblåsthet och lös mage eftersom bakterierna i tjocktarmen fermenterar dem, tolereras erytritol i regel bättre även vid större intag. Livsmedelsverket kräver ändå en varningstext om laxerande effekt på produkter som innehåller mer än 10 procent sockeralkoholer totalt, och ovanligt stora engångsmängder kan fortfarande orsaka tillfälliga magbesvär.
Erytritol jämfört med xylitol och andra sötningsmedel
Erytritol är bara ett av flera sötningsmedel som används som alternativ till vanligt socker, och skiljer sig från både sockeralkoholer och konstgjorda varianter som sukralos. Xylitol är nästan lika sött som socker och vanligt i tuggummi och tandvårdsprodukter tack vare sin kariesförebyggande effekt, men innehåller mer energi per gram och ger oftare magbesvär än erytritol. Den som vill se hela bredden av alternativ, från naturliga sockeralkoholer till syntetiska sötningsmedel, kan läsa vår genomgång av sötningsmedel.
Denna artikel ger allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Källor: Livsmedelsverkets E-nummerdatabas (E 968 – erytritol) och Wikipedia: Erytritol.
