Aspartam är inte farligt vid normal konsumtion. Sommaren 2023 klassade WHO-organet IARC sötningsmedlet som “möjligen cancerframkallande” (grupp 2B), men bevisen bedömdes som begränsade och WHO:s expertgrupp för livsmedelstillsatser, JECFA, valde samma dag att behålla det gränsvärde för säkert dagligt intag (ADI 40 mg per kilo kroppsvikt) som gällt sedan 1980-talet. En person som väger 60 kilo kan enligt det gränsvärdet dricka omkring fyra liter aspartamsötad läsk om dagen, livet ut, utan risk för hälsan. Slutsatsen från både EFSA och JECFA är att aspartams hälsoeffekter vid normal konsumtion inte förändrats av klassningen.
Är aspartam farligt och cancerframkallande enligt WHO och IARC?
Den 14 juli 2023 meddelade International Agency for Research on Cancer (IARC), FN:s cancerforskningsorgan under WHO, att aspartam flyttas till grupp 2B: “möjligen cancerframkallande för människor”. Klassningen byggde på en genomgång av omkring 1 300 studier och en identifierad, men begränsad, koppling mellan hög konsumtion av aspartamsötad dryck och en typ av levercancer i tre studier från Europa och USA.
Vilka studier låg bakom klassningen, och vad hamnar i samma grupp som aloe vera?
Det som ofta missas i rubrikerna är att IARC:s fyra klasser (1, 2A, 2B och 3) bara beskriver hur starka bevisen från studierna är för ett samband, inte hur farligt eller potent ämnet är i praktiken. Samma grupp, 2B, delas av flera hundra ämnen och exponeringar med “begränsad bevisning”, bland annat aloe vera-extrakt och inlagda grönsaker. Samma dag som IARC:s klassning presenterades meddelade WHO:s expertgrupp för livsmedelstillsatser, JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives), att man gått igenom samma underlag men inte ser tillräckliga skäl att ändra det befintliga gränsvärdet för säkert dagligt intag. Det är JECFA:s bedömning, inte IARC:s klass, som styr hur mycket aspartam som är tillåtet i mat och dryck.
Hur mycket aspartam är säkert att dricka – kort svar för lightläsk
Gränsvärdet för säkert dagligt intag, ADI (acceptabelt dagligt intag), ligger på 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt och dag. Värdet fastställdes av JECFA redan på 1980-talet med en säkerhetsmarginal på 100 gånger den lägsta dos som visat effekter i djurstudier, och har därefter bekräftats upprepade gånger av både JECFA och den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA, senast 2013.
Räknat i praktiska mängder blir marginalen stor. Aspartamsötad läsk får enligt reglerna innehålla högst 0,6 gram aspartam per liter.
| Kroppsvikt | Dagligt ADI-tak | Motsvarar ungefär |
|---|---|---|
| 60 kg | 2 400 mg | 4 liter aspartamsötad läsk |
| 70 kg | 2 800 mg | 4,6 liter aspartamsötad läsk |
| 35 kg (barn) | 1 400 mg | 2,3 liter aspartamsötad läsk |
De flesta produkter innehåller dessutom betydligt mindre aspartam än den tillåtna maxgränsen, och många lightdrycker blandar aspartam med andra sötningsmedel som acesulfam K, vilket gör den verkliga marginalen ännu större än tabellen visar.
Var används aspartam och hur skiljer det sig från socker?
Sötningsmedlet aspartam, E 951, är artificiellt och uppbyggt av två aminosyror: fenylalanin och asparaginsyra. Sötman är omkring 200 gånger sötare än vanligt socker, vilket gör att bara mycket små mängder behövs för att ge samma söta smak som en betydligt större mängd socker. Eftersom aspartam ändå räknas som en aminosyra ger det en liten mängd energi per gram, men den totala mängden i en produkt är så pass liten att det i praktiken räknas som kalorifritt, till skillnad från socker.
När aspartam bryts ner i tarmen bildas bland annat metanol, ett ämne som också finns naturligt i frukt och fruktjuice, samt de två aminosyrorna det består av. Aspartam används framför allt i lightläsk och andra sockerfria drycker, men förekommer även i tuggummi, efterrätter, sockerfritt godis, vissa mediciner och proteinpulver. Livsmedelsverket kräver att alla produkter med aspartam märks tydligt eftersom ämnet, till skillnad från många andra sötningsmedel, kan vara farligt för en specifik grupp människor.
Vem påverkas av risken med aspartam och bör undvika det?
Personer med den ärftliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri, PKU, måste undvika aspartam helt. Sjukdomen gör att kroppen inte klarar av att bryta ner aminosyran fenylalanin normalt, vilket kan leda till allvarlig skada om nivåerna i blodet blir för höga. Det är därför alla produkter som innehåller aspartam måste märkas med texten “innehåller en fenylalaninkälla” på förpackningen, oavsett hur liten mängden är. För alla andra grupper, inklusive gravida och ammande, finns inga kända hälsorisker vid konsumtion inom ADI-gränsen.
Vanliga missuppfattningar och relaterade frågor om aspartam
“Aspartam höjer blodsockret.” Studier som ligger till grund för myndigheternas bedömning visar att aspartam varken höjer blodsockret eller utlöser någon nämnvärd insulinutsöndring, till skillnad från vanligt socker.
“Man blir tjock av aspartam.” Aspartam ger i praktiken inga kalorier i de mängder det används. Ett byte från sockersötad till aspartamsötad dryck sänker kaloriintaget rent matematiskt, även om den faktiska viktnedgången beror på helheten i kosten.
“IARC:s klassning bevisar att aspartam orsakar cancer.” IARC bedömer bara styrkan i bevisningen för ett möjligt samband, inte hur stor risken faktiskt är vid normal konsumtion. Ingen av myndigheterna som reglerar hur mycket aspartam som får finnas i mat och dryck, varken EFSA eller JECFA, har ändrat sina gränsvärden efter klassningen.
Vilka produkter innehåller vanligtvis aspartam?
Aspartam är vanligast i lightläsk och andra sockerfria drycker, men finns även i sockerfritt godis, tuggummi, efterrättspulver, glass, viss medicin och en del proteinpulver och kosttillskott. Många tillverkare kombinerar aspartam med andra sötningsmedel, till exempel acesulfam K eller sukralos, för att komma närmare smaken av vanligt socker och samtidigt hålla nere den totala mängden av vart och ett.
Så skiljer sig aspartam från andra sötningsmedel
Till skillnad från sockeralkoholer som xylitol och erytritol, som utvinns ur naturligt förekommande sockerarter, är aspartam helt syntetiskt framställt av aminosyror. Det gör aspartam mer likt sukralos i hur det klassas som livsmedelstillsats, men de två skiljer sig åt kemiskt: sukralos tål värme och passar till bakning, medan aspartam bryts ner vid upphettning och därför främst används i kalla eller rumstempererade produkter.
