Oolong är ett halvoxiderat te som ligger mellan grönt och svart te. Bladen får oxidera en bit på vägen, men processen avbryts innan teet blir svart. Därför kan en oolong smaka allt från blommigt och friskt till rostat, nötigt och nästan honungssött. Teet kommer ursprungligen från Kina, och i dag är provinsen Fujian och ön Taiwan de stora producenterna.
Vad är oolong te?
Oolong te görs av samma växt som allt annat te, tebusken Camellia sinensis. Det som skiljer teerna åt är hur bladen behandlas efter skörden. Grönt te hettas upp direkt så att oxidationen stoppas, svart te får oxidera helt. Oolong stannar någonstans mellan: oxidationsgraden varierar från omkring 8 till 85 procent beroende på sort och tillverkning.
Ljusare oolong är ofta oxiderat runt 15 till 20 procent och påminner om grönt te, medan mörkare oolong kan vara oxiderat 70 procent eller mer och ligger nära svart te. Förr kallades oolong ofta halvfermenterat eller halvjäst te, men det är egentligen fel ord: det handlar om oxidation med luftens syre, inte jäsning.
Namnet kommer från kinesiskans wulong, som betyder svart drake. På den kinesiska färgskalan för teer kallas oolong också qingcha, blått eller blågrönt te. Teet började troligen tillverkas under Mingdynastin, och enligt engelskspråkiga Wikipedia användes ordet wulong om ett te första gången i en skrift från 1857.
Hur görs oolong?
Tillverkningen är mer krävande än för de flesta andra teer, eftersom oxidationen ska avbrytas på exakt rätt punkt. Stegen ser i stort sett ut så här:
- Plockning. Man plockar större och mognare blad än till grönt te.
- Vissning. Tebladen sprids ut och får ligga i sol eller luft några timmar så att fukten minskar.
- Oxidation. Bladen rörs om med jämna mellanrum så att cellerna bryts upp något. Det här steget kan ta 12 till 18 timmar.
- Upphettning. Värme stoppar oxidationen.
- Rullning. Bladen rullas till långa, vridna blad eller små kulor.
- Torkning och rostning. Bladen torkas, och vissa sorter rostas dessutom för att få fram djupare smaker.
Var odlas oolong?
Oolong odlas främst i Kina och Taiwan, men produceras numera även i Vietnam, Nepal och Darjeeling i Indien.
- Fujian, Kina. Oolong-traditionen föddes här. I Wuyibergen görs mörka, starkt oxiderade och rostade teer som kallas yancha, klippte. I Anxi görs ljusare, lågoxiderade sorter.
- Guangdong, Kina. Känt för Dan Cong, en oolong som kan påminna om många olika blommor och frukter.
- Taiwan. Ön kallas ofta vid sitt gamla namn Formosa i tesammanhang, därav namn som Formosa Oolong. Taiwanesiska oolonger är ofta lätt oxiderade och odlas gärna högt upp i bergen.
Kända sorter av oolong te
| Sort | Ursprung | Karaktär |
|---|---|---|
| Tie Guan Yin | Anxi, Fujian | Grön, lågoxiderad, blommig |
| Da Hong Pao | Wuyi, Fujian | Mörk, rostad, mineralisk |
| Shui Xian | Wuyi, Fujian | Mörk, rostad, fyllig |
| Dong Ding | Taiwan | Mellanoxiderad, rund och nötig |
| Dongfang Meiren | Taiwan | Kraftigare oxiderad, honungston |
| Milky Oolong (Jin Xuan) | Taiwan, även Kina | Krämig med toner av vanilj och karamell |
Tie Guan Yin räknas som den mest kända oolongen från Anxi, och Da Hong Pao är en av de fyra klassiska teerna från Wuyi. Milky Oolong har blivit populär i svenska tebutiker för sin mjuka smak. Det finns också smaksatta varianter, till exempel jasmine oolong med jasminblommor.
Hur smakar oolong jämfört med grönt och svart te?
Enkelt uttryckt är oolong fylligare och rundare än grönt te, men mildare och mindre beskt än svart te. Ljus oolong har blommiga och gräsiga toner och ofta en kraftig doft. Mörk oolong är mer trädig, fruktig och söt, ibland med inslag av rostat bröd eller mörk honung.
En stor skillnad mot svart te är att oolong förändras mellan bryggningarna. Svart te ger det mesta av sin smak i första koppen, medan oolong visar nya sidor för varje ny bryggning. Koffeinhalten ligger ofta lite lägre än i svart te: omkring 30 till 60 mg per kopp på 225 ml, mot 40 till 70 mg för svart te. Vill du ha ett ännu mildare te kan du jämföra med vitt te, och vill du slippa koffein helt är rooibos ett alternativ.
Så brygger du oolong
Oolong är förlåtande men belönar lite precision. Utgå från ungefär 25 gram te per liter vatten, eller cirka 1,5 tesked per kopp på 2 dl.
| Ljus oolong | Mörk oolong | |
|---|---|---|
| Vattentemperatur | 75–80 °C | 85–95 °C |
| Dragtid första bryggningen | 2–3 minuter | 2–3 minuter |
| Antal bryggningar | 5–10 | 5–10 |
Förläng dragtiden med 10 till 15 sekunder för varje ny bryggning. Många oolonger är rullade till små kulor som behöver plats att veckla ut sig, så låt gärna bladen dra löst direkt i koppen eller i en liten tekanna i stället för i en trång tesil. En vattenkokare med temperaturval gör det lättare att träffa rätt grad.
Vill du gå längre kan du prova gongfu, den kinesiska metoden där man använder mer blad i en liten kanna och gör många korta bryggningar efter varandra. Då kan du använda nästan kokande vatten och en dragtid under en minut.
Vad passar oolong till?
Oolong fungerar bra som måltidsdryck. De ljusa, blommiga sorterna passar till fisk och skaldjur, medan de mörkare oolongerna med kraftigare smak klarar grillat kött och lax. Teet passar också till kakor och lätt salta tilltugg.
Många tebutiker lyfter fram hälsoeffekter, till exempel bättre fettförbränning och stabilare blodsocker. Det finns studier på enskilda ämnen i te, men underlaget räcker inte för att kalla oolong medicin. Drick det för smakens skull.
Vanliga misstag med oolong
För varmt vatten till ljus oolong
Kokande vatten gör en grön, blommig oolong besk och platt. Låt vattnet svalna till runt 80 °C först.
Att slänga bladen efter första koppen
Den andra och tredje bryggningen är ofta de godaste. Spara bladen och brygg igen samma dag.
Att bara prova en sort
Skillnaden mellan en lätt taiwanesisk oolong och en rostad Wuyi-oolong är större än skillnaden mellan många gröna och svarta teer. Köp hellre två små påsar av olika slag än en stor.


